Inlägget är långt men var snäll och läs hela//Anja

 

Hej alla ni som går på Dagpassen på Arenan!

Här kommer en liten historielektion och viktig information angående min sjukdom.

 

Hösten 1997 startade jag som instruktör i Konsumgymnastiken (senare GF Gymmix Pulsen)

Jag tog över en grupp på Stureskolan och hade då 17 betalande deltagare. Gruppen växte med tiden och vi ökade upp med ett pass till i veckan ( i St Ofofsskolan) som låg mitt emot den stora hallen

Vi ökade snabbt till 40 betalande deltagare. Och under denna period började även Susanne träna med oss. Någon gång mellan 2005-2007 så skulle den stora hallen på Sture göras om till en handbollshall och vi fick flytta. Vi hade turen att då få komma in på Furulundsskolans gymnastikhall som var helt nybyggd. Nu började gruppen växa ordentligt och snart var det över runt hundra betalande på 3 pass i veckan. . När vi flyttade till Furuland började Susanne som min värdinna. Efter några år på Furulund så såg vi att det började växa fram ett behov av en daggrupp.  Så vi startade en daggrupp på Halmstad Arena. På måndagar kl 14. Även denna grupp växte snabbt så vi startade med 2 ggr i veckan. Daggruppen växte snabbt och vi fick byta lokal. Snart var vi så många så vi fick öka upp det till 3 pass i veckan på Furulund. Nu hade jag 6 pass i veckan och när vi dagtid växte så mycket så vi öppnade det fjärde passet på Halmstad Arena så bestämde jag mig för att lämna över Furulund till andra instruktörer. Vi delade upp grupperna på 2 på måndagen och 2 på onsdagen. Gruppen fortsatte växa, vi kunde vara upp mot 70 personer på första passet på måndagen och runt 60 personer på första passet på onsdagarna. Det var över 160 betalande deltagare på Halmstad Arena,

Susanne och jag tycker att det var en fantastisk resa att se hur grupperna har växt, och att vi blivit som en stor familj. Vi tar hand om varandra och visar varandra hänsyn.

Både jag som instruktör för grupperna och Susanne som värd för grupperna har stormtrivts med er alla. En del har kommit och gått, men den stora skaran har varit detsamma, en kärna. Och därför har det inte varit svårt att komma varje måndag och onsdag och göra det jag kan trots att jag blev kroniskt sjuk.

Det är därför det är men tungt hjärta och stor sorg som jag nu meddelar er att jag som instruktör tillfälligt slutar som instruktör Hur länge kan jag inte svara på. Jag har förstått att jag måste vara egoistisk och tänka på mig själv och ta hand om mig, för att få tid till min egen träning och förhoppningsvis bli bättre.

Träningen på Arenan har inte försämrat min sjukdom. Det är viktigt att ni förstår det.

Susanne och jag kommer att sakna er oerhört mycket. Ni är liksom en del av oss, i våra liv.

Dagpassen kommer att fortsätta. Hur och så får vi återkomma med.

Jag fortsätter som ordförande och att sköta hemsidan och Facebook. Det är bra ”terapi” för mig och jag vill inte släppa banden till föreningen, eftersom den ligger mig varmt om hjärtat.  

 

Det blir troligen så att ni måste anmäla er till vårterminen.

Håll utkik på både Facebook och hemsidan om detta och övrigt som gäller daggrupperna.

Och jag vet att ni kommer att ta väl hand om den som tar hand om er i fortsättningen.

Och åter igen; Jag slutar inte, jag gör ett uppehåll.

 

Massor av kramar till er alla från

Anja och Susanne